Historia

Bilarna

Chevrolet Monza 2+2, Oldsmobile Starfire och Buick Skyhawk introducerades hösten 1974 som 1975 års modeller. Pontiac Sunbird Sport Hatch kom ut under senare halvan av 1977. Samtliga modeller delade samma 2+2 ”hatchback” kaross. (Svensk översättning för “hatchback” är “halvkombi” eller kombi coupé). Döptes till “H07” i  fabriksdokumentationen, som i sin tur byggdes på GM´s “H-special” plattform.

Exteriördesignen av 2+2-modellen gjordes av GM Design under ledning av Irv Rybicki, som införlivade delar och funktioner från flera olika GM- och Pinifarina konceptbilar. Dessa hatcbacks startade en trend som följdes upp av många andra sport-coupéer åren framöver.  1975 Monza 2+2 belönades som ”Car of the Year” av den stora tidningen Motor Trend.

Mekaniskt så delade hatchbacks  H-Special plattformen med en ”notchback” kaross, Monza Town Coupe och Sunbird Coupe. Monza Town Coupe introducerades i mitten av 1975 och Sunbird Coupe 1976. Exteriörmässigt så var de lite förenklat lika framtill men olika baktill.

Monza, Starfire, Skyhawk, och Sunbird  är bakhjulsdrivna, och precis som alla de ”H” plattformarna som byggdes under 1971 – 1979 har de ”uni-body” konstruktion, dvs ingen lös ram som var vanligt på många amerikanska bilar. Alla har 97” hjulbas. Framvagnskonstruktionen är till grunden densamma. H-body Specials fick en helt nyutvecklad  ”torque arm rear suspension”, som bland annat följdes upp i ”F”-bodys (Camaro och Firebird).

Motormässigt i H-specials fanns olika alternativ; L4, V6 eller V8 med olika slagvolym upp till 350c.i. (5,7L). De flesta Monzorna kom antingen med L4 eller V8, Sunbird med L4, Starfire med V6:or. Skyhawk fanns endast med V6:or. V8-bestyckade hatcbacks var kapabla till hastigheter upp till 190km/h. V8:an föll offer för ”den andra” bensinkrisen och produktionen avslutades efter modellåret 1979. Hatchbacks var ursprungligen tänkta att introducera GM´s helt nya Wankel-motor! Men, av diverse anledningar, roddes aldrig detta jätteprojekt med Wankelmotorn iland. Den lades ned och kom aldrig ut till allmänheten.

Till Monza, Starfire, Skyhawk, och Sunbird  fanns också olika tillval, ”option packages” och av säljarna installerad utrustning. Några exempel:  Monza Mirage, Monza Spyder, Starfire GT, Starfire Firenza, Skyhawk Roadhawk och Nighthawks och Sunbird Formula. Andra optioner var tex ”Astroroof” (glastak) och läderinteriör.

Produktionen av H-Specials fortsatte till 1980 års modellår. Starfire och Skyhawk avslutades i december-79 för att på så sätt kunna öka produktionen av Monza och Sunbird. De två senares produktion tog slut i november 1980.

(Just nu innefattar historien endast H-body 2:a generationen, eller “H-special” som den ibland kallas. 1:a generationen H-bodys, dvs Chevrolet Vega och Pontiac Astre har jag inte lika bra koll på men naturligtvis ska det finnas info om dom också!)

Motorsport

Monza, Starfire, Skyhawk, och Sunbird  kom att bli populära bilar i motorsportsammanhang. Som exempel road racing, dragracing, och höghastighets-tävlingar på tex saltöknar. ”DeKon Monzor” tävlade med stor framgång i IMSA´s Camel  GT, med bla 2 vinster för Al Holbert and Chevrolet. DeKon Monzor deltog också flera gånger i Le Mans, bla körd av Michael Keyser 1976. H07-or var också framgångsrika i NHRA Pro Stock tävlingar av Warren Johnson, Bill ”Grumpy” Jenkins och många andra. Bilarna tävlade också i många andra dragracingklasser, SCCS, ”land speed record”-tävlingar mm.